Namnsdagar i Frankrike firas på helgonets festdag som en person är uppkallad efter, enligt den katolska kalendern. Traditionellt sett var det ett betydelsefullt tillfälle i religiösa hushåll, präglat av att gå i mässan, bedja böner och ta emot välsignelser. Nuförtiden är firandet ofta mer blygsamt, med vänner eller familj som ger små presenter, blommor eller ett kort för att hedra personens namne. Namnsdagar observeras oftare av äldre generationer eller på landsbygden, även om vissa fortfarande erkänner dem som en kulturell sed. Globalt sett har namnsdagar varierande betydelse, särskilt i länder med starka kristna eller ortodoxa traditioner, som Grekland, Polen och Ungern. I dessa regioner kan namnsdagar vara lika viktiga som födelsedagar, med festliga sammankomster, mat och välönskningar. Till skillnad från födelsedagar fastställs de av kalendern och delas av många personer på samma dag. Även om det är mindre vanligt i moderna sekulära samhällen, är namnsdagar fortfarande ett meningsfullt sätt att fira identitet och arv.
